Jag vet inte, folkens... detta Suno x Warner-avtal känns som en vändpunkt och inte nödvändigtvis på ett bra sätt. På papperet låter det fantastiskt: "skydda konstnärer", "nya modeller", "paradigmskiften." Men varje gång ett gigantiskt skivbolag får tag på ett revolutionerande kreativt verktyg upprepas samma mönster. Det öppna, lekfulla, experimentella utrymmet som gjorde verktyget magiskt stängs långsamt in. Licensiering blir grindvakt. Innovation blir till förhandling. Och de vardagliga skaparna som byggde plattformen är plötsligt gäster i sitt eget hem. AI-musik borde ge alla makt, inte bli ännu en branschpipeline kontrollerad av äldre spelare. Jag hoppas att jag har fel, men det här partnerskapet gör mig orolig. Det känns mindre som en framtid för alla och mer som det första steget mot att låsa in framtiden bakom gamla dörrar. Vi måste hålla noga koll på detta. Kreativitet tillhör alla.