För första gången sedan 1996 har utländska centralbanker nu mer av sina reserver i guld än i amerikanska statsobligationer. Crossovern, baserad på Bloomberg-data, återspeglar en stadig ökning av guldköp sedan mitten av 2000-talet tillsammans med en lång nedgång i statsägda innehav. Makrostrategen Otavio "Tavi" Costa lyfte fram skiftet på X och kallade det början på en av de mest betydande globala ombalanseringarna på decennier. Han jämförde det med 1970-talet, då en liknande åtgärd omformade den globala finansvärlden och minskade dollarns dominans. Trenden signalerar en växande oro för USA:s skuldsättning och en önskan bland centralbankerna att diversifiera. Geopolitisk osäkerhet och försvagat förtroende för dollarns roll som världens reservvaluta driver på utvecklingen. Fortsatta köp har redan stött guldpriserna, som har stigit med mer än 35 procent under det senaste året. I slutet av augusti låg guldet runt 3 391 dollar per uns, strax under rekordnivån över 3 500 dollar. Samtidigt har det amerikanska dollarindexet fallit med nästan 10 procent i år, medan statsräntorna är fortsatt höga. Skiftet tyder på att den globala finansvärlden är på väg in i en ny fas. Centralbankerna verkar vara engagerade i guld som en säkrare säkring, vilket väcker frågor om den framtida rollen för amerikanska statsobligationer.